The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents? reading in relation to the normsfor girls? and young women?s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondentsÂŽ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof.

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

"Bostadspolitik i VÀsterÄs kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i VÀsterÄs under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmÀktige diskuterat frÄgan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i VÀsterÄs. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram vÀlfÀrdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utstrÀckning karakteriserades av tillfÀlliga ÄtgÀrder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjÀlp Ät bostadslösa arbetare.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur religionsundervisningen pÄ gymnasienivÄ har utvecklats och förÀndrats genom tiden.Vilket var det viktigaste innehÄllet i religionsundervisningen och vad var skolans syfte och mÄl med religionsundervisningen och vad ville samhÀllet uppnÄ genom sitt urval av innehÄllet i början av 1900-talet, vid mitten av 1900-talet samt i början av 2000-talet. För det andra Àr mitt syfte att undersöka gymnasieungdomarnas instÀllning till och intresse för religionsundervisningen. I denna del ville jag lyfta fram genusperspektivet genom att undersöka om det finns en skillnad mellan pojkar och flickor pÄ vissa frÄgor. Jag anvÀnde mig en enkÀter för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. 18 elever svarade pÄ enkÀten, varav 7 var pojkar och 11 flickor.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka innehÄllet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjÀlp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen Àr den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgÄngspunkt i den övergripande frÄgestÀllningen: ?Vad Àr innehÄllsmÀssigt de högsta kriterierna för att ett Àmne ska hamna pÄ omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sÄdant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehÄllsanalys utifrÄn 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan Ären 2005 och 2010.Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast Àr av det manliga könet. och/eller innefattar nÄgon form av krig som troligtvis Àger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt Àr att resultatet för de mest omskrivna vÀrldsdelar/lÀnder/titlar/Ärtal/kön och Àmnen egentligen behandlar tvÄ olika typer av artiklar.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet Àr att studera och jÀmföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i sÄ fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrÄgestÀllningarna. De studerade böckerna av Beskow Àr skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström Àr skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns mÄnga skillnader pÄ hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som Àr tydliga i Beskows böcker inte Àr lika framtrÀdande i Bergströmsböcker. BÄde text och bild som undersöktes och jÀmfördes kan Àven visa skillnader pÄ hurkönsstereotyper inte Àr lika förekommande i Bergström..

Den kvinnliga konstnÀren och hennes förutsÀttningar till utbildning och arbete beskrivs och utgör den fond mot vilken Anna Ankarcronas liv och konstnÀrskap speglas. Tiden Àr det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet i Sverige, alltsÄ den tidsperiod som utgör Annas levnad. Sociala mönster och samhÀllsstrukturers pÄverkan pÄ konstlivet och kvinnornas rum dÀr belyses. Uppsatsen beskriver ocksÄ ett glömt konsthantverk, hyllningsadressen, som var en del av Anna Ankarcronas arbete..

Med utgĂ„ngspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehĂ„ll, som följde pĂ„ regeringens informationssatsning ?Levande historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal lĂ€roböcker i historia för gymnasiet frĂ„n 1990-talet och början av 2000-talet, med sĂ€rskild tonvikt pĂ„ vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde Ă€ga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgĂ„r frĂ„n teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över lĂ€romedlens framstĂ€llning har ökat sedan 1994 och att förĂ€ndringen ocksĂ„ tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, bĂ„de före och efter 1997 dĂ„ ?Levande historia? initierades..

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i jÀmförandet av styrdokument och lÀroböcker. Analysen har gjorts i tre lÀroböcker frÄn tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal pÄ tre historiska hÀndelser: Gustav II Adolf, trettioÄriga kriget och hur kvinnor har framstÀllts under 1500- talet och 1600-talet. LÀroböcker har genomgÄtt en drastisk förÀndring bÄde innehÄllsmÀssigt och layoutmÀssigt under 1900-talet. Vissa hÀndelser och personer lyfts inte fram i dagens lÀroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gÄtt frÄn att lÀgga stor vikt pÄ enskilda individer till att lÀgga vikt pÄ kollektivet..

Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..

Denna uppsats belyser emigrationen till Nordamerika frĂ„n ÖverluleĂ„ församling i Norrbottens lĂ€n. Uppsatsen visar att 2.585 personer emigrerade till Nordamerika frĂ„n ÖverluleĂ„ församling mellan Ă„ren 1860 och 1939. Medan emigrationen frĂ„n hela Sverige hade sin höjdpunkt under 1880-talet, hade emigrationen frĂ„n ÖverluleĂ„ sin höjdpunkt efter sekelskiftet 1900. Framför allt efter sekelskiftet 1900 var fluktuationsmönstret för ÖverluleĂ„ mycket vĂ€l överensstĂ€mmande med fluktuationerna för hela riket. I början av 1900-talet fanns det flera faktorer i ÖverluleĂ„ som troligtvis bidrog till den enskilda personens utvandringsbeslut.

Drottningholmsparken under 1900? talet? beskriver vilka förÀndringar och restaureringar som genomförts i lusttrÀdgÄrden och parken frÄn 1900 fram till idag och hur man sett pÄ det historiska arvet. Den tar upp och visar pÄ förÀndringar som skett i synsÀttet pÄ historiska trÀdgÄrdsanlÀggningar. Att kungafamiljen bosatte sig pÄ slottet och att Drottningholm blev Sveriges första vÀrldsarv ledde till att besökarantalet ökade. Uppsatsen redovisar hur man nyttjat Drottningholmsparken som en publik park för olika typer av arrangemang och hur administrationen sett ut under olika tidsperioder.

Gyllebo Àr en mycket vacker, historisk anlÀggning, belÀgen pÄ en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefÀr 1,5 mil nordvÀst om Simrishamn i SkÄne. I denna rapport har vÄr uppgift varit att beskriva slottets park- och trÀdgÄrdshistoria genom Ärhundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrÄn kunskap inhÀmtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta stÀllning till den insamlade informationen - och utifrÄn den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anlÀggningen. Vi har genom fÀltinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrÄdar kring slottets park- och trÀdgÄrdshistoria. FrÄn delar av anlÀggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den frÄn andra visat sig vara mycket knapphÀndig.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hĂ€mtat frĂ„n Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..